Sju miljarder människor. Konsumtion. Föroreningar. Ett destruktivt leverne. Den här tankebubbla till film gjordes 2016 men släpptes inte förrän 2019 – men är ständigt lika aktuell. Tanken är att väcka frågan om hur vi ska ta hand om det enda hem vi har och lägga fokus på vart vi tar vägen när den enda planeten vi har att leva på inte klarar av trycket vi lägger på den?
Musikens credit och copyright
Title: A.W.A.R.M. Signal
Author: P C III
Source: www.pipechoir.com
License: Creative Commons Attribution 4.0
I en värld där vi allt mer fokuserar på våra olikheter kan man lätt få för sig att det är dessa skillnader som definierar oss – men om vi vågar oss på att se längre än alla yttre attribut så kan vi komma att upptäcka att vi kanske ändå inte är så olika ändå.
Den här lilla gulliga filmen gjordes som ett test över att sammanfoga en verklig och en tecknad värld – och har därmed utarbetats i After Effects. Den är tänkt som en lättillgänglig tankeställare över vårt samhälles alltför inrutade sätt att tänka när det kommer till ”oss” och ”dem” – och den ska absolut tolkas som ett anti-rasistiskt statement i ett samhälle som färgas allt mer av ett svart och vitt tänk.
Med Olika vill Chilly Wildebeest Productions hävda att det inte är våra skillnader som utgör grunden för sunt förnuft och ett gott välbefinnande, utan våra likheter. Det är genom att se att vi alla är människor som lever i en värld där gränser bara är skapade linjer på kartor, som vi kan förstå att vi alla är av samma skrot och korn. Genom att sluta dra påhittade gränser mellan de olika kulturer som lever på den här planeten och istället våga ta ett steg över och se vad som finns ”på andra sidan”, så märker vi att det inte är så annorlunda där ändå. Och om vi dessutom vågar möta våra medmänniskor som just medmänniskor – där alla är lika – så kommer vi inte bara finna mer vänner och gelikar, utan kanske också något nytt hos oss själva.
Lars håller på att förbereda det sista på middagen inför sin stora dejt och vill verkligen göra allt riktigt perfekt. Han vill inte sjabbla till detta som så alltid förut och hoppas bara att han kan slippa några missöden. Så ringer det till på dörren och där står hon: Amanda, vacker som en dag. Till Lars stora glädje kommer de två överens riktigt bra, åtminstone ända tills Lars plötsligt skvätter ut sitt glas över hela Amandas skjorta. Han erkänner då att han har Tourettes syndrom, vilket får hans arm att rycka till när han blir nervös och hon accepterar hans ursäkt. Frågan är bara hur länge hon orkar stå ut med hans okontrollerbara arm?
Det är inte alltid lätt att ha ett handikapp som kommer i vägen för ens relationer och det kan vara lika svårt att lära sig hantera någon annans handikapp som en självklarhet utan att bli upprörd hela tiden. Men nöden har ingen lag heter det och vill man verkligen något får man helt enkelt hitta sätt att hantera situationen så den blir kontrollerbar.
Unstoppable Arm producerades för Nikons kortfilmstävling 2012 och var en av tre som gjordes samtidigt. Tävlingen gick ut på att göra en film med titeln ”I am in Motion” och med en egen valfri undertitel efter det – med uppgiften att handla om rörelse, tolkat helt fritt. Tanken här att på ett lättsamt sätt leka med de hinder man kan få om ens arm lever något av ett eget liv och hur det påverkar en till synes helt vardaglig händelse och gör den hela tiden lite mer på sin spets. Tematiken med rörelse är såklart helt utan pardon syftat till Lars arm som står för hela filmens hinder och situationsutlösare.
En kvinna har sin älskare på besök och njuter av en förmiddag i sängen, medan hennes man är bortrest. Men saker tar oanade vändningar när naturen kallar och kvinnan springer på toa – och mannen oväntat kommer hem för tidigt. Älskaren gömmer sig snabbt under täcket och får därmed mannen att tro att det är frun som gömmer sig därunder. Glatt går han fram för att lägga sig bredvid sin fru och det dröjer inte många sekunder innan alla hemligheter börjar avslöjas.
I en relation kan det finnas en hemlighet eller två och en av dem kan i vissa fall vara en tredje part – något som inte alltid är så lätt att hålla hemligt. Men det blir inte lättare av att den andre parten också verkar dölja saker – och när väl sanningen börjar komma fram får var och en stå sitt kast och visa upp för sin partner vem man egentligen är. Och vem vet – kanske finns det även en tredje hemlighet här någonstans?
In och ut producerades för Nikons kortfilmstävling 2012 och var en av tre som gjordes samtidigt. Tävlingen gick ut på att göra en film med titeln ”I am in Motion” och med en egen valfri undertitel efter det – med uppgiften att handla om rörelse, tolkat helt fritt. Tanken här var att leka med ett rum där karaktärerna på ett lätt farsartat vis går in och ut ur och på så vis skapa en friktionsfylld situation där en relations samtliga hemligheter kommer fram en efter en. Rörelsen i temat syftas här inte bara på den lätt sexuella undertonen av titeln, men också på hur mycket som kan hända av att en man först kommer in i ett rum och därefter går ut igen.
Andrea sitter och chattar med en spännande kille som hela tiden testar henne på var gränsen går för vad hon vågar. Samtidigt som hon inte riktigt själv vet hur långt hon vill gå, så känner hon sig också upprymd över att någon visar intresse och låter sig ledas vidare – tills allting plötsligt slår fel. Det som inte fick hända har nu hänt och Andreas privata bild har skickats till hela hennes kontaktnät.
Internet är fyllt av möjligheter men kan också vara en farlig plats om man inte aktar sig. Det är väldigt lätt att saker sprids och hamnar i fel händer och man ska tänka efter noga innan man publicerar intima detaljer, foton och personligheter för alla att ta del av på t.ex. sociala medier och liknande – men samtidigt kan man ju heller aldrig riktigt veta vad som kan komma ut av ens misstag.
e-Motion producerades för Nikons kortfilmstävling 2012 och var en av tre som gjordes samtidigt. Tävlingen gick ut på att göra en film med titeln ”I am in Motion” och med en egen valfri undertitel efter det – med uppgiften att handla om rörelse, tolkat helt fritt. Tanken här var att låta ett misstag leda till en känslostorm av utsatthet och ånger, men att också leka med tanken att det ibland kan komma något gott från något ont – och leken med rörelse handlar sålunda dels om känslorna som vallas fram och tillbaka, tillika bilden som genom att den skickas fel – med en slags digital rörelse – sätter fart på hela känslokalaset.
Sarah vaknar än en gång upp efter en fartfylld natt med en kille som hon inte ens vet namnet på. Hon planerar på att ta sig därifrån i tystnad men innan hon hinner iväg hittar hon något. Något som får henne att äntligen sluta fly och istället konfrontera det förflutna med sin pappa och den nya upptäckten hos killen från gårdagen – och kanske kan hon i detta äntligen bli kvitt från den smuts hon känner att hon konstant bär och nu börja leva det där nya livet hon drömt om så länge.
Smuts producerades som en ansökningsfilm till Stockholms Dramatiska Högskola under ämnet ”en ovanlig dag i en vanlig människas liv” och fick max innehålla fyra repliker. Tanken var att komma bort från ”jag hittar en triss och vinner massa pengar”-konceptet och istället göra en komplex men sammansatt historia som hanterar känslan av bära något smutsigt med sig från sin barndom, som konstant hindrar en från att få känna sig skuldfri och levnadsglad. Det ovanliga blev brytpunkten när Sarah upptäcker något hon inte räknat med, vilket får henne att starta processen av att kapa de band till de människor som hon behöver bli fri från.
Filmen spelades in på två dagar med ett crew och cast på fyra och gjordes med en nästintill helt obefintlig budget.
När livet levererar svåra tider och jobbiga stunder är det ibland tungt att stå ut. Henrik gör det inte längre i vilket fall. Hans sista dag är kommen, han har precis bryggt sin sista kopp kaffe och skrivit ett sådant där brev, till den som blir den första att hitta hans nyhängda kropp. Men så hör han något – steg i hallen. Och in kommer Jakob, som är där för att hämta honom. Förutsatt att han är klar. Och det är han ju inte; snaran är inte ens runt halsen än. Jakob blir stressad när han ser honom vid liv och vill genast att Henrik ska skynda sig. Men plötsligt känns det inte lika lockande att ta sitt liv just idag, men det verkar inte som om han längre har något val.
För tidigt, För sent är en dialogdriven svart satir om att livet ibland är svårt att leva och ibland är svårt att ta slut på. Oftast tror man att man vill något man egentligen inte vill och ibland är det precis tvärtom. Och om man blandar in något förutbestämt och ställer det mot ens egna fria vilja blir det ju inte precis lättare. Så vad händer med ens livslusta om man ställs inför sitt sista ögonblick – och vad händer med ens dödslust om man möter mannen bakom jobbet?
Marvins liv har inte blivit som han velat och han söker nu ett sista lugn på en tom toalett någonstans i ett lyxhotell. Hans pappa har precis gått bort och med det har också alla chanser att leva upp till hans förväntningar av honom. Tiden är inne att sätta slut på allt och Marvin inväntar slutet med en slags förväntan att äntligen lyckas med någonting – men någon annan rör sig i de till synes oändliga korriderna. Kan det vara mannen Marvin avslöjat sina planer för, för ett tag sedan då de möttes på den pub Marvin tog sig en sista öl och kan mannen i så fall hinna fram i tid?
Många föräldrar lägger med mening eller oavsiktligt en enorm press på sina barn för att dessa ska kämpa lite extra och lyckas. Men det som är tänkt att fungera som sporre kan lätt bli för tungt för att bära och vara kontraproduktivt för sitt ändamål. Dessa barn får i stället inte bara en extra börda i form av pressen att lyckas att bära utan också en känsla av att aldrig duga – framförallt om man inte vill eller kan lyckas med den press man bär men aldrig valt själv. The Man on the Moon är en poetiskt formulerad liten inblick till hur det är att bära sina föräldrars arv och skulden av att aldrig räcka till som på ett metaforiskt plan jämför Marvins resa med hur det kan ha varit för Buzz Aldrin att ’bara’ komma som nummer två på månen.
The Man on the Moon producerades på Malmö Högskola 2009 och vann där pris för både Bästa Foto och Bästa Film.
Edgar sitter en vanlig kväll i ensamhet och sorg över sin bortgångna fru Lenore. Men så plötsligt bryts hans tysta funderingar av en mystisk besökare som knackar på. Väl inbjuden vet Edgar inte riktigt vad som komma skall och snart ångrar han att han släppt in denna mystiska man då han inte verkar vilja gå innan han fått konfrontera Edgar i sin sorg.
1845 skrev Edgar Allan Poe dikten ’The Raven’ som har kommit att inspirera så många kreativa själar under tidens gång – och så även här. Gästen är en adaption av Poes mästerverk och även om korpen bytts ut mot en oinbjuden gäst så är tanken att den mystiska och vackra poesi som genomsyrar Poes dikt har omvandlats till en liknande visuell och känslomässig stämning som inte lämnar en helt oberörd.
Gästen producerades på Malmö Högskola 2007/2008 och vann där pris för Bästa Foto.
